Hållbarhet har på kort tid utvecklats till en faktor som är av yttersta strategisk vikt för bolag som vill vara långsiktigt relevanta. Hållbarhetsbegreppet har utvecklats till att innefatta flera aspekter utöver miljö. Frågor som socialt ansvarstagande, affärsetik och bolagsstyrning är idag nyckelkomponenter i begreppet hållbarhet. Bolagen behöver ta ett tydligare helhetsansvar för hela sin affärskedja och bidra på de marknader där de är verksamma. Kunderna efterfrågar hållbara lösningar och leverantörerna vill jobba med långsiktiga och stabila kunder. Bolagets hållbarhets­profil väger allt tyngre när morgondagens medarbetare väljer sin framtida arbetsgivare.

Grön finansiering har de senaste åren vuxit i betydelse och är numera en integrerad del i många bolags hållbarhetsarbete och finansieringsstrategi. Bolag med god kontroll på hållbarhetsfrågan kan få säkrare och ibland också billigare tillgång till kapital i takt med att allt mer kapital söker sig till gröna placeringar.

Handeln är inne i en strukturomvandling där vi sett stora förändringar i konsumtionsmönster under de senare åren. E-handeln fortsätter att vinna mark och har under 2020 fått en stor draghjälp av covid-19-pandemin. För dagligvaruhandeln, som 2019 endast hade två procent andel e-handel, innebar 2020 en rekyl för den digitala matförsäljningen och hemleverans. Samtidigt har initiativ som ”support your local”, som handlar om att gynna lokala butiker och producenter vuxit sig starkare i samband med pandemin.

Vi noterar en långsiktig och tydlig förändring i människors sätt att konsumera. En förändring som inte enbart är kopplad till pandemin. Detta är kanske särskilt tydligt i de yngre generationerna. I takt med att medvetenheten kring att vår planets resurser är ändliga påverkas både livsstil och konsumtionsmönster. Tydliga exempel är det stora intresset för ekologisk och närodlad mat. Vi ser även ett ökat intresse för cirkulär ekonomi och att genom minskad konsumtion och eget ägande bidra till en bättre och mer hållbar miljö.

Jämställdhetsfrågan är inget nytt fenomen men på senare år har ämnet fått en allt större plats på agendan. Trots detta kan vi konstatera att det i Sverige, som är ett av världens mest jämställda samhällen, fortfarande är glest med kvinnor i näringslivets toppskikt.

Jämställdhetsfrågan handlar dock inte bara om jämn könsfördelning, under senare tid märks även ett ökat fokus på mångfald ur ett bredare perspektiv. Flera rapporter vittnar om att näringslivet sakta börjar förstå vikten av att företag speglar sin omvärld. Att det nu krävs en bredare representation och att lyfta perspektiv som, med en allt för homogen medarbetarskara, riskeras att missas helt. Heterogena grupper har ofta en större förmåga att bidra med fler erfarenheter och nya infallsvinklar. Det ger högre innovationskraft internt, och externt resulterar det i nya affärer, förbättrad kundinsikt och möjlighet att locka mer drivna kandidater som vill arbeta i en inkluderande arbetsmiljö. Mångfald ger, som ordet antyder, många fördelar. Även affärsmässiga.

För att öka mångfalden i en bransch krävs strategiska beslut men även att ändra en många gånger djupt rotad föreställning att det ”inte finns andra människor att anlita”. Samma argument och föreställningar känns igen från jämställdhetsdebatten och precis som i den frågan kommer det att krävas att företag och organisationer skaffar sig kunskap och verktyg för att en förändring ska ske.

Jakten på kompetens hårdnar. För att vara fortsatt lönsam och konkurrenskraftig måste företag kunna locka de bästa talangerna, vilket är omöjligt om man håller fast vid förlegade strukturer och normer. Framtidens ledare kräver en attraktiv och inkluderande arbetsplats, och mångfald leder även till ökad lönsamhet.

Kanske är ändå den största katalysatorn för förändring den allmänna opinionen. Representation har blivit allt viktigare och något som samhället, inte minst en yngre, värderingsstyrd generation, efterfrågar och kräver. På samma sätt som att ett genomtänkt och aktivt hållbarhetsarbete de senaste tio åren gått från att vara något endast ett mindre antal bolag arbetat med till att idag ses som en ren hygienfaktor, kommer ett bredare mångfaldsarbete också att utvecklas framåt.